I'll do anything

"ledig" : städat nästan hela huset (dammsugit, torkat och plockat hela nedervåningen), åkt på jobbet och suttit där och planerat, varit ute och sprungit, pluggat lite, tvättat och varit ute med bosse. peppar för att jobba ikväll 4 timmar också.
lediga dagar tar nästan knäcken på mig.

I'm Yours

Det roliga först; idag vann vi. Helt otroligt roligt att få vinna en match, trots att säsongen nästan är slut. Andra matchen i rad som jag fått sätta en i kassen också, känns lite ovant. men det brukar ju komma sådär i slutet. Och laget som haft en lite botten ett tag, har fått vända. plötsligt är vi ett LAG igen. lagsporter ja, är det verkligen min grej, kan man ju undra. har fått höra så mycket om hur "bossig" jag är, och visst kan det nog stämma. jag är bossig. dessutom vill jag alltid vinna. och så förväntar jag mig att alla ger lika mycket som jag själv gör. och visst, jag förstår att folk irriterar sig på mig. jag lider faktiskt med dom ibland.

jobbat i helgen igen, min tredje i rad. Konfa, och ungdomarna var bara 22 st, så det gick bra. helgens solsken var nog när ungdomarna skulle skriva egna trosbekännelser, formulerat efter vad de själva tror. en konfirmand skrev: "jag tror inte på gud. men ändå ". så klockrent.

Sitter mest bara och kollar kataloger och hemsidor. har hittat en soffa som vi vill ha (MIO) och en säng som i alla fall jag vill ha (IKEA). resten löser sig.

det tråkiga: Ture, en vän till familjen och vår stug-granne har somnat in efter en tids sjukdom. vår gammelmoster Frida (mormors syster) somnade också in, men med tanke på att hon var över 90 år så var det inte så oväntat... Men att Ture inte längre lever känns så konstigt. Jag kan liksom inte förstå det, det känns så onödigt. men jag vet ju att han är i himlen, och får träffa mamma.

Oh, vilken härlig dag

Idag är första dagen jag är riktigt ledig på över två veckor.
ledig från skolan, för att det är helg.
ledig från jobbet, för att det har Henrik bestämt.

Förra helgen var det jobb 24/7. i veckan har det som sagt varit 200 %. Idag är jag ledig och himlen är klarblå, solen skiner och jag har pluggat färdigt, det vill säga skrivit mitt manus till redovisningen imorgon. Idag kommer det nog att bli en bra dag.

suttit och läst igenom allt som varit, hur livet var för ett år sen och hur det är nu. Det är otroligt, hur allt har fått landat. all ångest med flytt och skola eller jobb eller arbetslös, med vännäs-sandviken-mariannelund-dalkarlså-problematiken. med en evelina som försvann i flyttkartongerna, med en massa "jag borde". Nu har jag landat, jag har en utbildning som väntar mig, en dröm som jag haft länge som blir uppfylld, en lägenhet som väntar på att vi ska flytta in och en massa vänner som jag, skamligt nog, inte hinner träffa.

Men visst saknar jag det gamla. Vännerna som jag hittade ungefär 50 mil söderut, som jag alltid kommer att knyta ihop med en speciell tid. min egen tid. jag drömmer lite försiktigt om att åka söderut i mitten på april. saker kommer kasnek inte att bli precis som förut, men kanske rätt så bra ändå.. hoppas jag i alla fall. för jag saknar er.

solskenspromenad väntar.

this years love

trött så att jag nästan stupar. livet är hårt mot de hårda.
idag började skolan 8.30 och inte förren 16.00 lämnade jag universitetet. grymt imponerad av mig själv och min grupp. idag var vi duktiga. När jag gick mot bilen kunde jag se lägenheten dit jag och vicce flyttar första april. men istället för en promenad på ca 3 minuter blev det en 35 minuters bilfärd hemåt, till vackra vännäs och jobbet.

jobb jobb jobb. på 3 dagar har jag jobbat nästa 25 timmar. plus heltidsstudier. och då har jag inte räknat med helgens timmar. jag är nästan yr. på skolan är det lugnt och skönt, inget ansvar alls, men på kyrkan är det hundra procent uppmärksamhet, hundra procent av tiden. och det blir fel, ofta och mycket.

imorgon, dock inget jobb. skola hela dagen, och bussen från vännäs till övik går 12.30, då har jag lektion. så imorgon, på alla hjärtansdag, ska jag vara med mitt hjärta. äntligen äntligen äntligen

bön

Hide away måste vara den vackraste låten i hela världen. hittade den på spelningslistan, och plöstligt så åker man bakåt i tiden, till en tid med ögonstenar och underbara stjärnor. "vill du höra en bra låt?" på ett arbetsrum i en annan tid, en sång under en begravningen som egentligen ska vara, en till mamma som inte skulle ha dött, en massa kramar som känns sådär underbart bra, men som ändå egentligen inte ska behöva få vara. gessle, tears in heaven och älskade winnerbäck. moses i öknen, jag ska leda dig och du är en bön.

visst vet du om att du är en bön?
(ted gärdestad - för kärleks skull)

ett fall framåt

första dagen avklarad. kändes som att börja gymnasiet igen. Den här gången fanns dock ingen Carro, Hanna eller Linda som visste vem man var. Idag var det jag och 47 blivande psykologer som trängdes för fotografering klockan 9.15 på morgonen.

men det gick bra. trots all skånska och alla stockholmare så gick det nog bra. det var inte alls så skrämmande som jag tänkt, men det kommer nog senare. efter 2 timmars "introduktion", en timmes lunch och snack blev det bussresa hem. kom till vännäs kl 14, handlade och jobbade 3,5 timmar. sen hem för middag, lite plugg och lite mer jobbande. missade träningen, men så får det vara, har just fått tillbaka min röst så det var nog bra. sitter och försöker plugga lite mer just nu, men jag är så nöjd över det jag hittade nyss så jag vet inte vad jag ska ta tag i riktigt. är inne på min andra kopp thé, peppar för en semla snart. jag och mina juniortjejer bakade mini-semlor "våra var godast evelina!". sen så kramade dom om mig, åh vad jag kommer att sakna dom allihopa!

ett fall framåt, måste jag ändå säga. jag lever och mår, men jag tror jag kommer leva himla mycket de närmsta 14 dagarna!

åksjuka

ibland går livet alldeles för fort. man får liksom åksjuka bara av att leva. så är det precis nu. jag är åksjuk.

i fredags stressade jag runt med ett fånigt leende på läpparna. packade ihop lite jobbgrejer, sen vidare till umeå och universitetsområdet. efter 40 (!) minuters letande hittade jag äntligen rätt byggnad, beteendevetarhuset. jag skrev in mig på programmet och mottog dylik information. sedan ut på stan. försökte få pappa att bjuda mig på lunch, men var lite för sent ute. tog istället en macka i min ensamhet på catarinas. för det var jag värd. sedan insåg jag att jag var värd något mer också, så jag tog tag i mitt liv och klev in hos första bästa frisör som hade drop-in. tre minuter, "kom tillbaka om en halvtimme", sedan 50 minuter hos en extremt trevlig frisör och plötsligt en ny frisyr. ("får jag göra vad jag vill?"). hem till victor och en myskväll hemma med film och thé med honung i.

lördagen fortsatte med innebandy för victors del och en simtur för mig. mycket uppskattat och efterlängtat. sedan en tur på stan med syster och felix och fler "för det är jag värd" inköp. lördagkväll betydde inflyttningsfest hos VP och CL. sötnosarna hade nog kämpat halvt ihjäl sig för kvällen, men då blev den ju också mycket lyckad!(och god...) oturligt nog åkte mitt enda nyktra sällskap hem alltför tidigt, vi ha diskutera både det ena (materealism och självuppfyllande bland människor, inspirerat av en amerikansk blogg) och det andra (sökande av en djupare mening och en gudslängtan hos ungdomar idag). djupt. halv 2 tror jag vi lade igen våra söta och insåg att kvällen var lyckad, men över.

idag är jag helt klart värd en skön hemmakväll med lite kladdkaka som emma lämnat kvar och en varm kopp kaffe. jag ahr haft pyjamsbyxorna på mig sen klockan 15,30. kämpade hårt idag på en smått intill omöjlig match, men vaddå, vi kämpade bättre än nånsin. veckan kommer att bestå av plugg-träning-jobb-sömn osv. så jag peppar nog för lite mer åksjuka. tyvärr, eller turligt nog. åksjuka betyder ju ändå att man rör på sig, eller hur?