Torsdag - "minipredikan"

det som är tänkt att bli min mini-predikan på söndag, på scout/familjegudstjänsten. Ursäkta talspråket, men jag skriver ut i princip allt jag ska säga (och göra...)

Jag tror, att om Jesus hade levt idag så hade han varit scout. Jesus, är i min mening den ultimata scouten. Alla scouter ska följa under något som heter scoutlagen. (tar upp och visar FICK FAKTA, ”här finns lagarna”) Den består av sju enkla regler, och den första, vet ni vilken det är? En scout visar vördnad för Gud och hans ord, det var den gamla lagen, nu tror jag den lyder: En scout söker sin tro och respekterar andras. För scout handlar om mycket, det handlar om skog, natur, hajk läger, men det handlar också om att möta människor med respekt. Vi söker vår tro här varje gång vi har scout, vi försöker att alltid avslut hurdå? Jo, med en andakt tillsammans här i kyrksalen.

Fler av ”lagarna” i scoutlagen följde Jesus när han levde här på jorden. En scout är ärlig och pålitlig, vänlig och hjälpsam, han visar hänsyn och är en god kamrat, han möter svårigheter med ett glatt humör och lär känna och vårda naturen. Jag vet inte hur många gånger i bibeln (lyft upp och visa) Jesus gör alla dom här sakerna. Jätteofta, nästan bara sånna här saker gör han. Och det Jesus gör i dagens text är sista lagen; Han känner ansvar för sig själv och andra.
För vad var det som Lukas läste om? Jo, han läste om det förlorade fåret, det som Jesus gick och letade efter, och så kallar Jesus sig själv för den Gode Herden.

En herde, vad är det för något egentligen? Det är någon som har boskap, djur, som han tar hand om. På tiden då Jesus levde så var det många som hade får, och som gick och vallade dem. Det fanns många faror, vilda djur, som försökte ta fåren, och så fanns det stenar som fåren kunde falla och göra sig illa på. Så Jesus frågade alla människor som brukade lyssna på honom, om vad de skulle göra om det hade 100 får, kan ni tänka er så många får! Om någon hade 100 får, men ett försvann, vad skulle man göra då? 99 får, är det lika bra som 100?

Många skulle nog tänka, nej, jag orkar inte gå och hämta det sista fåret. Om man hade varit ute en hel dag, och var hungrig och trött, ville bara hem, och man ändå hade 99 får, då orkar jag inte leta efter det där sista.
Men Jesus, han tyckte att det sista fåret, det var alltid värt att leta efter. Och Jesus gav sig aldrig förrän han hade hittat det där sista, även om det tog flera timmar, ja även om det tog hela natten! Och när han hittade, då sa han till alla; kom och ha fest med mig, vi måste fira att jag har hittat det sista fåret!

Är det någon här som någon gång har gått vilse? Som ibland känner sig lite förvirrad? Jag gör det ibland. Eller rättare sagt, nästan jämt. Jag blev scout i höstas, blev invigd på en sån här Gudstjänst. Innan det visste jag knappt vad en scout var. Så jag måste erkänna, ibland vet jag inte riktigt om jag förstår det här med scout, jag vet inte hur man knyter knopar eller gör en eldstad. Jag är nog ett vilset får. Ibland kan jag känna så i livet också, vad är det som händer här, jag förstår inte? Som ett vilset får, jag tror att jag har vandrat bort en bit när jag funderat på livets stora och små frågor.

Men Jesus säger att han leder fåren, de är hans hjord, och han känner ALLA fåren. Ibland så kanske vi inte känner Jesus, men han känner i alla fall oss. Och han lämnar oss aldrig, även om vi kommer bort, och han beskyddar oss från fara.
Och tänk om en scoutledare skulle göra något sådant! Hoppsan, vi hittade inte den sista nyingen, äh, han får vara kvar i skogen, det skulle vara väldigt dumt va? Här på scout har vi många scoutledare och en kårchef, det är dem som vallar den här hjorden av nyingar, scouter och tonårsscouter, som ser till att alla kommer hem efter hajken, i någorlunda gott skick.

Om Jesus var scout, skulle han nog vara den bästa scouten nånsin. Och jag tycke att vi ska försöka vara som honom, han får vara vår förebild. Fredrik berättade idag om hur nyingar och scouter nästan förvandlas, från att ha varit stökiga och bråkiga till att bli duktiga och ansvarsfulla. Jag tror att vi har många blivande förebilder här hos oss på scout. Liksom Jesus kan få vara vår förebild, så kan vi få blir förebilder för andra.

Kom då ihåg vad han sa; även om vi inte vet att Jesus leder oss bort från faror och mot tryggheten, så gör han det. Och även om vi inte letar efter honom, så letar han efter oss, och när han hittar oss, så då är det fest.

alla flickor (utom jag?) - solmåndag

Skönsång igår på väg hem från Harkskär. Flickorna i framsätet skrålade mest hela tiden, men vi andra stämde in på refrängerna. Det var ett härligt gäng, ett trött gäng som återvände till verkligheten. Helgens bästa måste nog ha varit kaffestunden på bryggan, med den galna mega-svanen och en badande hund som underhöll. Eller när jag fick busa med hunden, springa barfota i gräset för första gången i år. Sprang några meter innan jag kom på att jag inte får springa än, så det blev lite bus istället. blev nästan i kastad i havet, men lyckads slita mig ut ur greppet. Men det var lite 9-10 juni känsla, kan det bli bättre än såhär?

telefonsamtal och avsaknade av samtal. och aldrig blir man nått klokare.
men vad ska jag göra? är det alltid jag som måste? åh. jag vill inte vara den som bestämmer allt.

det var en bra dag idag, vaknade utvilad och peppad för en arbetsdag. packade träningsväskan, tog tom med mig lite middag, så jag får i mig det idag direkt efter träningen. gym och vatten, kanske kommer att överträna min träningsvärk, det skulle vara skönt. i alla fall så var det en bra dag fram tills dess att jag öppnade min mail och fick ett slag i magen. en såndär stjärnsmäll, shit vad arg jag blev! inte så kul att vara protokollförd som "den som vägrar, så XX tar på sig att göra det istället". men vaddå, det är ju bara 2,5 månader kvar, sen så flyr jag fältet, flyr bort från alla pikar och all otacksamhet, all avsaknad av Gud, Jesus och helig Ande, allt jobb som inte längre är roligt utan bara jobb.

förlåt, jag trivs ju egentligen. men inte alltid, och speciellt inte när allt jag gör bara blir fel.

you get what you earn - soltorsdag

Hemma, hemma Vännäs.
Jag älskar trevlig reskamrater och frukost. trevliga konduktörer och ett vännäs som bara lyser lockande; "Welcome home darling!" åh. vissa dagar är bra dagar. Men killen som sov på min plats efter att jag gått och köpt frukost frågade mig om jag skulle med bussen till lycksele "Nej, jag bor här, eller bodde, JAG SKA AV HÄR!". lätt förvirrad. och pappa blev arg senast jag sa att jag skulle åka hem (=sandviken). jag har flera hem, eller inget hem. Jag är nog hemlös. Men för tillfället hemlös i vännäs, på språng mot friheten i västerbottens inland, åh, vissa dagar är bra dagar.

Följde upp connex-frukosten med några malteser, mmmm! insåg också att det var kallt, jag är sliten och jag behöver inte träna idag, vilket känns sköööönt. istället ska jag baka en tårta, gå ut med hunden, kanske hälsa på emelie-pemelie, vattna pappas utdöende blommor, gå till graven, handla, se sjunde himlen och kanske plugga lite. Jag mitt nöt ska ju försöka på egen hand, på en månad, plugga igen Naturkunskap A och B! kanske skulle fungera någorlunda bra om jag hade en NKA bok, vilket jag inte har. ibland känns det som att hela världen är emot mig.

och framtidsångesten blir allt mer påträngande med ansökningsdatum och en uppsagd lägenhet. Vart bär det av? Vart ska flyttkartongerna. igår fick jag en förfrågan om bibelskola i Örebro, hrm? kan ingen bara säga hur jag ska göra? Jag frågade Titti och hon sa att jag skulle bli ungdomspastor, HRM? Men ändå, THS, få fly till nästa ställe. så fort jag kom hit insåg jag att jag ville vidare. jag vill inte flytta hem, jag vill inte tappa alla i gävle och jag vill inte gå bakåt i utvecklingen "jag går hellre framåt mot min vilja än jag vänder". Tungt.

Men ingen jobbmail längre, och nästa vecka kommer att bli en bra vecka.
och imorgon blire kalas!