fidelity

hemma och laddar musikbatteriet med bra musik. bra musik,som man redan hört på ett riksmöte, bland annat.
För första dagen på jättelänge är det inte soligt ute. så med gott samvete får man sitta inne och bara lyssna på musik, lukta på en hallonpaj som syster har i ugnen och pussa på en älskling. jag älskar hemma. jag älskar norrland. jag älskar min församling och min familj och alla andra. ikväll kanske det blir surströmming med några nära och kära. vet ni, jag älskar surströmming också.

för ett år sedan vaknade vi upp på en ö, ett gäng slitna, tappra hjältar som firat att slutet var nära tillsammans. nattliga samtal på en brygga, soluppgång och solnedgång, måsar som skrek och vågor som slog. ett gäng tappra hjältar satt sedan i solen, och drog oss för att åka hem och titta på fotboll. jag såg inte en minut av den matchen. mitt hjärta slog några konstiga slag och tankarna malde runt. dåligt samvete och ångest och oro för allt som skulle komma. men nu är allt ändå bra. allt lösete sig till slut. jag behövde komma bort, jag behövde något nytt, och det fick jag. nu behöver jag komma hem.

i loved you first.

härligt

Uppfyllde en sak på min "vill ha" lista igår; Ligga på soldäcket i Harkskär, med solsken, måsar och skitsnack, tillsammans med Jocke och Elin. Nationaldagsfirande som hette duga! Fick mig därmed en rejäl solbränna, främst smalbenen faktiskt. låg i sängen och pratade halva natten och halva dagen, åkte ut med båten och fikade på klippor, for tillbaka, spelade krocket och åt middag. Rätt så härligt, faktiskt. bildbevis finns här.

Ikväll bär det av norrut, äntligen! känns som en evighet sen, och det var det nästan. träffa papi och syster och vänner och älskling. lite vemodigt, ändock, med det som hänt i Vännäs nu. det gör alltid lika ont i hjärtat när sådana saker måste hända, varför? Gud, varför?

Studenttider nu, grattis allesammans.

faller.

Mina gråtattacker fortsätter. Pappa, jag saknar dig! Han har varit i landet i snart 4 timmar, och fortfarande inte ringt. Hur ansvarsfullt är det? Han ska ju alltid bry sig om mig, han är ju min pappa. Men kanske lika bra att han inte ringt än, gudstjänst med kramkalas, tårtkalas och gråtkalas. Hejdå till diakonen, hon som håller upp nästan hela församlingen. Och hur stor är chansen att vi träffas igen, när jag drar uppåt och alla andra dras nedåt i landet.

vemodets tid, kan man kanske säga. Winnerbäcks "Faller" är väl det som beskriver känslan bäst just nu. jag är så trött att det spelar ingen roll hur underbart allt är, jag sitter ändå bara i soffan, under en filt och stirra på väggen. jag kommer inte för något. byter tider och planerar om och ringer samtal. och väntar, på bättre tider, på det som komma skall. tillräckligt vemodigt?

Scouthajk igår. vädret var underbart och scouterna var snälla. Paddla kanot och steka hamburgare över öppen eld. skrämma scouter och sitta tyst och bara tälja, och samtal om livet.

livet?

Åh, ibland är livet tungt och tröttsamt. och 8 minuter ska jag vara utanför kyrkan och få skjuts upp till vår hajk. peppad? nja. tankarna flyger iväg, upp i det blå.. just nu är jag på listhumör, jag tror det är dags för en "Jag vill ha- lista":

Jag vill ha:

• En ledig helg.
• En bakmaskin.
• Semester, gärna utomlands, en vecka med en älskling.
• En plats på Mariannelunds folkhögskola, Bibel-äventyr inriktning.
• Ett återställt knä.
• ett innebandylag
• MIN säng.
• nya glasögon (mina är jättetrasig)
• Föräldrar, känner mig ganska föräldralös just nu.
• En dag på stranden i stugan.
• Ligga på soldäcket i Harkskär, med solsken, måsar och skitsnack (enligt elin)

ett nytt liv kanske?
äsch.

Hide away - (sommarvärmeihjärtat?)

Nattliga samtal det gillas. Att bara lyssna medan någon annan pratar på om hur det verkliga livet är. Själv rinner tårarna, och man snyter sig försiktigt i påslakanet. och saknar. saknar syster och familj. saknar vänner och uppbokade, roliga kvällar tillsammans. saknar drömmar och förhoppningar om framtiden. För många misslyckanden nu i rad, jag pallar inte mer.

Slutet är nära, nu är det sommar. om en månad börjar min semester. om en månad ska jag vara utflyttad. Känns som att allt bara är ett enda långt avsked. Som att man håller på att lämna över allt till nästa generation. Nästa omgång med ungdomsanställda. Nästa omgång med konfirmander. åh, mina pärlor, tårarna bara rann i söndags då vi hade högtidsgudstjänsten. tårarna rinner rätt så ofta just nu. Imorse började dom rinna när jag tänkte på pappa. pappa kom hem, för jag längtar efter dig. jäklaskitturkiet.

men resa hem är bokad, 7-11 juni. det ska bli trevligt. trevliga saker är inbokade, Vännäs missionskyrka och saknade vänner. ett saknat liv. sen får vi se hur mycket det blir västerbotten och hur mycket det blir gästrikland. ska försöka få ner norrland hit kanske? ner till sommarvärmen. få lite sommarvärme i hjärtat.

nej, nu ska jag hem och slöa. handla mat, och spendera kvällen framför TVn med en chokladkaka. oh, what a life.

äntligen hemma - gubbenåke59

Solen är skön, solen är toppen!
Solen är varm, målar brun hela kroppen.
Solen som gör det blir morgon var dag,
solen i Ensro är bäst tycker jag!

Konfalägret var rätt så härligt ändå. trots att solen inte värmde riktigt lika mycket som vi hoppades på och sjöng om. Men vad gör det, konfirmander badar ändå. Dock inte ledare. I alla fall inte frivilligt. Men ledargänget var bra och min lilla tvärgrupp var rätt så härlig, när dom inte toalvägrade allting och smet från toastädningen. men vad ska man göra när tårarna bara ligger nånstans under och bränner? svälja hårt och tänka på något annat. tänka att snart är det över. om några dagar är det över, halleluja.

En prövning att måste prioritera, vad är egentligen viktigast? Det kanske har varit det jag saknat förut, prioritering. Då har det varit allt på en och samma gång. Men nu går det inte längre. jag grät, eftersom jag kände att jag inte kalrade av ALLT. jag klarar bara en viss mängd, ett visst antal uppgifter. Men jag har så lätt att göra för mycket ändå. för första gången på länge känner jag bara att jag inte vill eller bryr mig om något alls. är det ett tecken på hälsa eller på ohälsa?

Lämnat lägenheten i sandviken för några dagar i norrland. det var tungt att lämna syrenbuskar och utslagna björkar för kalla dystra +12 grader i solen. men snart kommer nog våren hit upp också. resan hem är inte bokad än, men jag vet att jag borde åka ner till fredriks och cissis bröllop till helgen. jag VILL hinna ha lite ledigt också. vem vet när jag kommer hit upp igen?

himlarns jobbiga naturkunskap. A provet imorgon klockan 09.00. Ni kan väl be för mig? onsdag klockan 09.00 har jag NKB provet också. himlarns jobbigt.
Men Jesaja 41, en tröst.

run - konfadags!

Light up, light up
As if you have a choice
Even if you can not hear my voice
I'll be right beside you dear

(snow patrol - Run)

Livet är konstigt ibland. ibland är det så mycket så att man inte kan andas. hinner inte tänka, sova, ångra sig, laga ordentlig mat, ringa kära och nära, må bra. det är ungefär så det är just nu. så det har varit den senaste tiden. jag hr typ tusen gånger sagt "åh, nu måste jag blogga!" (3G, gudstjänster, UR-bråk) men nej, det har aldrig blivit av. känner att jag måste utfärda något allmänt tack/förlåt.
FÖRLÅT alla som jag har glömt gratulera på födelsedagen: Emelie, Emelie, Samuel, Kirre, Sofia, Kalle (som fyller idag), Lukas, pappa, och de som fyller den närmaste veckan, FÖRLÅT!
mnejaghinnerinte.
TACK alla som lyssnar. alla som orkar med mina humörsvängningar och turer. som ännu en gång orkar lyssna på mitt ältande och mina bortförklaringaar. all bitterhet som smyger sig fram, när man inte orkar skratta längre. och alla hjälper med mitt himla pluggande. gaah vad less jag är på denna naturkunskap! men tack i alla fall. ni är guld värda, allihop.

Men nu bär det av på konfaläger snart. solen skiner och det är underbart ute, vi ska till dalarna och ha en underbar tid. önskar bara att jag kunde uppskatta det på riktigt, kunde tagga igång ordentligt, men jag har bara naturkunskapen i hjärnan. nu är ÄNTIGEN arbetena i princip klara, så det är bara 150 p teori. (jag vet, jag är dum på riktigt). Så jag kommer nog att gå iväg och plugga. och be kanske. Gud, hjälp mig med det här!

Samtidigt som allt bara är kaos och stress, så finns det saker som man gör ändå. man ringer vänner som behöver få prata, man gråter floder när onödiga olyckor måste hända, och man ber om hjälp. det sista är jag så himlarns dålig på, men ikväll får jag träffa människor som jag vet kan lyssna, och kanske få prata. kanske märks, att jag behöver prata av mig? jag behöver hjälp.

Have heart, my dear
We're bound to be afraid
Even if its just for a few days
Making up for all this mess